Inser nu att det är mer än 1 år sedan jag skrev på bloggen senast och första gången jag loggar in på lite drygt ett halvår, att då mötas av synen att man ändå haft några unika besökare som sökt sig in hit trots min inaktivitet är en riktigt kul syn och det gör mig glad. Jag vill så gärna komma tillbaka till bloggandet, men tiden och orken är något som läggs på annat i dagsläget såsom hästar, kompisar och plugg. Mitt mål för iår blir dock att försöka uppdatera lite nu och då och kanske försöka lägga in några tidsinställda så att ni få läsare som är in här har något att läsa. 

 

Jo, jag pluggar på med de uppgifter vi har och inser att det nu bara är 2 år kvar av utbildningen. Det kanske kan låta länge men det går så mycket fortare än vad man tror, i min gärna så började jag nyss men inser nu att det är 2016 och att det alltså har gått 1,5 år sedan jag började min resa. Helt sjukt! Det är inte bar studietiden som gått fort utan även den tid jag haft batte har gått fort, nu har jag skött om honom i 3 år, 3 år! Känns som det var nyss jag fick samtalet om att komma och provrida honom och nu sitter jag här tre år senare, han fyller 26 nu i maj och jag har hunnit fylla 20. Ibland skulle jag bara vilja pausa tiden och bara andas lite grann, det går så fort. Ahja, men vad har mer hänt sedan min senaste update, jo jag har börjat i en specialiseringsgrupp i hoppnig och jag känner att min utveckling verkligen har skjutit i höjden. Jag hade aldrig någonsin vågat tro att jag skulle nå dit jag är idag om jag ser tillbaka på för 4 år sedan då jag var otroligt hopprädd(pga olika händelser), att gå från at knappt hoppa en bom på marken till att susa över 115cm! När jag skriver detta sprids ett leende på mina läppar. Jag har börjat våga och lita på att jag kan och törs och det har stärkt mig inte bara inom ridningen men också i livet, jag är starkare än vad jag tidigare varit och vågar vara mig själv.

 

Det var en liten update om vad som hänt i mitt liv sen min senaste uppdatering och det ska förhoppningsvis inte dröja lika länge till nästa. Jag har redan nu börjat skriva på ett till inlägg som nog kommer ut om en vecka eller två. Tillbaka till besökstatestiken, jag är jätteglad att ni som läser min blogg väljer att läsa just den. Även fast ni inte är många så gör det mig jätteglad, tack för att ni finns!

 

 

 

Kramar, Ida